På Naturvårdsverket är effektkartläggningen ett livskraftigt styrdokument. Det visar vad man ska göra, men precis lika mycket används det för uppföljning och förvaltningen.
Gunilla Andersson har ett brinnande engagemang för sitt jobb. Sedan fyra år tillbaka arbetar hon som webbstrateg på Naturvårdsverket. När hon tillträdde sin tjänst införde hon effektstyrning som nytt arbetssätt i organisationen.
– Effektstyrning är en helt klockrent metod när man, som vi, vill styra mot önskvärda effekter, utveckla innehåll och funktion med användare i fokus. Dessutom gör det arbetet med att följa upp mätbara mål med hjälp av webbanalys enkelt.
Slug
Hennes erfarenhet är att effektkartläggningen hjälper till att förtydliga användarnas behov och drivkrafter för människor och grupperingar internt i olika sammanhang:
– Vissa har svårt att förstå allt ”tjat” om användarna. De vill veta: What's in it for us?
– Och just på den punkten är effektkartan så slug eftersom alla satsningar på webben faktiskt kan spåras tillbaka till våra stora, övergripande mål. Alltså målen som hela vår verksamhet bygger på. När man förklarar det köper de flesta hela arbetssättet.
Uppföljning
För något år sedan hjälpte inUse myndigheten med en effektkartlägning för naturvårdsverket.se. Där är man numera inne i en förvaltningsfas som är allt annat än slentrianmässig. Bland annat har man bildat ett webbråd där personer från verksamheten och webborganisationen träffas regelbundet och följer upp mål och nyckeltal. Tack vare det kan förbättringsåtgärder på webbplatsen tidigt identifieras och åtgärdas kontinuerligt.
– Effektkartan får inte hamnar låda någonstans. För våra redaktörer är det ett styrdokument, när någon kommer och berättar om något de vill publicera kan redaktörerna ta fram effektkartan och se efter om det materialet hjälper oss att nå våra mål, säger Gunilla Andersson.
Bättre styrning
Utmaningen just nu är att få ett antal ansvariga nyckelpersoner i verksamheten att känna ägandeskap för effekterna och att de verkligen uppnås.
Det brukar vara ett stort engagemang vid nyutveckling av en webbplats eller tjänst, men sedan sinar intresset. Nu gäller det att få verksamheten delaktig hela tiden så att inte webborganisationen jobbar på i egen bubbla. Därför rapporterar Gunilla och hennes kollegor regelbundet hur det går med målen mot effekterna.
– Alla kan ha olika bilder av vad man ska ha en webbplats till, men kan vi få ägandeskap för effektmålen och ett starkt intresse för att nå dem får vi absolut en bättre styrning.
Toppfoto: Josefin Olsson, Naturvårdsverket.