Förra året släpptes Jonas Söderströms bok Jävla skitsystem! där han grundligt går igenom problemen med den digitala arbetsmiljön. Men hur gör man för att undvika att hamna i en sådan katastrofal situation? Ett sätt är att genomföra användningstester.
Användningstester är bra eftersom de gör det möjligt att tidigt i utvecklingen upptäcka brister i digitala lösningar (vilket kan vara allt från en webbsajt, ett intranät, en kampanjsida till en fysisk produkt). Missar man att användningstesta ökar risken att problemen upptäcks först i den avslutande utvecklingsfasen strax innan lansering, eller till och med efter lanseringen. Och problemen kan göra att de önskade verksamhetseffekterna av produkten inte uppstår.
En annan viktig aspekt med användningstester är att de, korrekt utförda, minskar mängden allmänt tyckande i diskussioner, eftersom det finns praktiska tester med riktiga användare att gå tillbaka till för att hitta fakta. De minskar också mängden ändringar sent i utvecklingsprocessen, eftersom man redan innan utvecklingen har börjat kan säkerställa att föreslagen lösning är bra.
För en månad sedan släpptes en ny bok som noggrant går igenom allt du behöver veta för att själv kunna genomföra användningstester. Det är Eli Toftøy-Andersen och Jon Gunnar Wold som skrivit boken Praktisk brukertesting. Boken är på norska och utgiven av Cappelen Damm.
Boken innehåller praktiska beskrivningar av hur man faktiskt gör ett användningstest. Den är fylld av exempel och funkar som en manual där läsaren får veta allt om hur man planerar och genomför användningstester men också hur man ser till att få utvecklingsresurser för att fixa problemen. Råden som ges är mycket konkreta. Läsaren får bland annat veta hur man formulerar de uppgifter man ska ge testarna, till exempel ”Tänk dig att du sitter hemma i soffan och ska hitta information om din pension. Hur gör du?”, och det rekommenderas också att låta testarna själva få styra uppgifterna själva ibland, till exempel när man ska testa bokningssystem där de kan få välja resmål och ressällskap själva.
En större mängd varianter på användningstester beskrivs förutom traditionella tester, till exempel enkla femsekunderstester, partester och fullskaliga tester i laboratoriemiljö.
Lina Holmgren från inUse har ingått i den expertpanel som bidragit med fackkunskaper till boken. Hon är bland annat citerad i kapitlet om hur man blir en bättre testledare, där hon berättar hur mycket man lär sig av testarna. ”Hur många användningstester jag än genomför och hur erfaren jag än blivit som konsult, så kan jag inte förutse vad som kommer hända under testet, vilka problem användarna kommer att upptäcka åt mig.”
Toftøy-Andersen och Wold skriver att ett användningstest alltid måste ha ett syfte och att ett syfte underlättar planering, genomförande och tolkning av resultatet. Det här kunde man ha utvecklat mer och betonat att:
”Om man inte vet vad tjänsten skall skapa för värden för användarna och verksamheten så kan man inte:
• värdera lösningsförslag. Om det inte finns ett tydligt syfte med produkten är all design lika bra.
• avgöra om tjänsten fungerar som tänkt. Utan tydligt syfte med produkten är det mycket svårt att hitta entydiga mätpunkter för att kontrollera att förväntade positiva värden för användarna och verksamheten uppstår.”
Citatet är hämtat från wikiboken Användbarhet i praktiken, där du kan läsa mer om hur man kan identifiera syftet med produkten och dokumentera det i form av en Effektkarta.