Hållbarhet är ett begrepp som används flitigt just nu. Ett viktigt begrepp. Vi på inUse har ett tydligt sätt att se på det. Vår vd Kjell Persson förklarar här hur inUse knuffar världen lite, lite i rätt riktning.
Hållbarhet. Superviktigt så klart. Men vad innebär det egentligen? Jag kan inte prata för alla, men jag kan säga vad det betyder för oss.
För att ett projekt ska få betecknas som hållbart för oss på inUse ska det finnas:
- Ett tydligt högre syfte med projektet. Ett syfte som medför något gott och större i samhället, mer än enbart projektet eller verksamheten självt. På inUse, exempelvis, är vårt högre syfte att förändra IT-världen till det bättre, att göra vardagen enklare och roligare med hjälp av digitala lösningar. Att skapa digitala lösningar som fungerar på riktigt, inte bara som idé.
- En balans mellan intressenterna – investerare, medarbetare, kunder, leverantörer, partners, samhället och miljön.
- Ett hållbart ledarskap. Med självreflektion kring den egna rollen, och en vilja att bidra till andras framgång.
- En hållbar kultur. Med ansvarstagande, tillit och transparens.
- Styrmodeller som stöder de fyra punkterna ovan – vad man följer upp och återkopplar till individer, grupper och hela verksamheten.
Som ett servicedesign-bolag gör vi vårt bästa för att integrera denna typ av hållbarhet både i vår interna verksamhet, och som ett stöd för att förstå våra kunder, där vi självklart attraheras mer av hållbara verksamheter än av mindre hållbara. Det har hänt mer än en gång att vi tackat nej till kunder när det är för svagt utifrån flera av parametrarna i hållbarhets-modellen.
Det är viktigt att poängtera att vi på inUse är inte miljöforskare, och vi har inga lösningar för de stora miljöfrågorna. Vi har heller inga lösningar på ökningen av diabetes, på flyktingfrågan, hur man bygger ett inkluderande samhälle, eller någon av de andra svåra frågorna vi står inför som lokalt och globalt samhälle. Vi är inte hållbarhetskonsulter.
Men trots det kan vi med vårt hållbarhetstänk, från vårt håll, knuffa på mot en lite, lite bättre värld.
Hållbara städer, ett exempel på hur vi arbetar
Jag kan ta ett exempel på hur vi tänker och arbetar. Hållbara städerär ett extra intressant område, som är i ropet för närvarande. Söker jag på nätet på ”sustainable cities” får jag över 14 miljoner träffar!
Vad betyder det för oss på inUse när vi säger att vi jobbar med hållbara städer?
För att svara på det så börjar jag med att säga vad det inte betyder och innebär. Som jag nämnde så har vi ingen expertkunskap inom miljö, trafik, övervikt, mångfald eller något annat av de många och viktiga områden som innefattas i ett hållbart samhälle.
Om en stad frågar oss vilka hållbarhetsmål de ska sätta upp, så har vi inga svar på det.
Om en stad frågar oss allmänt om vilka lösningar de ska ha för att uppfylla ett hållbarhetsmål, så har vi inga svar på det.
Däremot. Om en stad har satt upp hållbarhetsmål som de inte vet hur de ska uppfylla, då kan vi hjälpa till. Speciellt om målet kräver samarbete mellan flera verksamheter i staden och inte faller under en enda beslutsfattares ansvarsområde.
Sättet vi gör det på är en beprövad process. Vi börjar med att identifiera gapet mellan den vision och målbild staden har, jämte vad man vill utveckla och designa. Sen tar vi fram ett förädlat projektförslag som täpper till gapet. Processen balanserar målet med medborgarnas beteendeförflyttningar – det är deras förändringar som leder till att man uppnår det man önskat. De högsta beslutsfattarna får vår hjälp att ta informerade beslut som steg för steg förfinar en idé till ett välbakat projekt.
En viktig poäng är att vår process fokuserar på transformation, det vill säga projekt som skalar och får genomslag i en hel stad eller region. Att göra pilotprojekt kan vara en del i att validera projektidén, men processen är riggad för transformation i större skala, som leds av de högsta beslutsfattarna.
Två faktorer tenderar att göra det särskilt svårt när städer ska agera hållbart.
- Samordning av flera olika beslutsfattare inom och utanför staden.
- Avsaknad av djupare underlag om beteenden hos olika grupper i samhället där vi kan och vill skapa en förändring.
inUse gör det lätt för beslutsfattarna att gå från ett identifierat gap till ett väl underbyggt projekt som leder mot målet.
Vi tar ännu ett exempel:
“Vi har för många överviktiga barn”, säger en direktör i en stad. “Vi måste ha en Internet of Things-plattform!” blir lösningen, som IT-chefen sedan tar fram.
På så sätt ser jag ofta hur en svår fråga ska lösas genom att man ”kastar teknik” på den.
Enligt vårt angreppssätt skulle man istället göra ungefär så här:
Vi tar ett stadigt tag i en förädlingsprocess som envist backar tillbaka till kärnfrågan om överviktiga barn, och leder den vidare mot förståelse av olika typer av beteenden. Sen tar vi det vidare mot att förstå vilka mötespunkter – touchpoints – som finns, där vi kan förändra beteenden som påverkar övervikten hos barn. Det blir totalt sett en design av flera sammanhållna lösningar, där digitala aspekter, kanske även en IoT-plattform, blir relevanta som komponenter.
Men handlar allt som inUse gör om hållbarhet?
Att inUse engagerar sig i hållbara städer, och att vi har utvecklat vårt interna sätt att tänka i linje med det jag berättat om, kommer ur vår värdegrund, där hållbarhet är en del. Vi har fler erbjudanden och projekt – för andra typer av kunder än städer – i samma hållbarhets-anda. Men, som sagt, vi är inte hållbarhetskonsulter. Snarare är vi facilitatorer, som arbetar med beslutsfattare och hjälper dem att uppfylla visioner och mål i svåra och viktiga frågor. Från idé och framåt.
Vi har många superkrafter på inUse. De som tydligast kommer fram i det här sammanhanget handlar om Complexity Management och Service Design. Vår värdegrund har lett till att vi medvetet använder superkrafterna för frågor viktiga för samhället.
Jag anser att det är så hållbart det kan bli.