Det är dags att fortsätta att berätta om stjärnorna som ingår i juryn till inUse Award. Den andra vi presenterar är… Malin Wahlquist från Post- och telestyrelsen!
– Jag hoppas få möta kreativa, nyfikna människor som kan bredda mitt egna synsätt och insikter, säger hon.
Sista chansen att nominera! Du som nominerar kan vinna fina priser!
Malin Wahlquist har ägnat huvuddelen av arbetslivet på Post- och telestyrelsen med uppdraget att göra digital kommunikation tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga. Hon är också en av grundarna till PTS innovationstävling. En väldigt kompetent pjäs i en ”annorlunda designtävling” helt enkelt. Vi är så glada att ha med Malin Wahlquist!
Vad hoppas man hitta bland bidragen?
– Enkla men briljanta lösningar på vanliga digitala vardagsproblem som alla kan använda, gärna inom vård- och omsorgstjänster samt betal- och banktjänster.
Vad är det viktigaste inom användbarhet 2018?
– Ökad förståelse för hur många människor det faktiskt är som upplever stora problem i den digitala omställningen av samhället och konkreta handlingsplaner från stat, kommun och landsting för att säkra att människor inte utestängs från nödvändig samhällsservice.
Vilken roll tar du i ett juryarbete?
– Är i grunden den positiva, uppmuntrande sorten men har med åren skaffat en stor erfarenhetsbank som gör att mina bedömningar även vilar på sund skepsis och realistiska förväntningar.
Kan du berätta om något misstag du gjort kring användbarhet och vad du lärt dig av det?
– För ett antal år sedan ansvarade jag för ett mångmiljonprojekt som syftade till att ta fram en kommunikationslösning baserad på tv:n som skärm för äldre som inte kunde använda dator men med vana att använda fjärrkontroll och tv. I projektet ingick att ta fram både mjuk- och hårdvara. Man hade gjort en gedigen behovsanalys och sedan gjort användartester med målgruppen ”by the book” – enligt vad jag kunde bedöma. Det mesta såg alltså bra ut vid projektavslut.
– Problemet var bara att man i behovsanalysen missat att användbarhet inte bara kopplar till slutanvändare utan till hela kedjan av användare som i det här fallet också inkluderade ytterligare målgrupper som vårdgivare och inköpsansvariga inom kommuner, anhöriga och så vidare. Att i efterhand börja om och ta med dessa aktörers i problemformulering och test kostar tid och pengar.
– Projektet floppade helt, företaget gick i konkurs och miljonerna helt bortkastade. Det verkar kanske självklart att ha helhetssyn kring användbarhet men jag vet att många projekt fortfarande fokuserar mest på slutanvändare och glömmer att det krävs användbarhetstänk i hela ekosystemet för att en lösning ska flyga och bli till reell nytta.
Sista chansen att nominera! Du som nominerar kan vinna fina priser!