Utformar man designlösningar och har användare med särskilda behov i åtanke blir det nästan alltid bättre för alla.
Vissa designlösningar i Stockholms tunnelbana är väldigt uppenbara, liksom nyttan för resenärer med speciella behov. Perrongens kontrasterande färg och fysiska rillor nära spåret är förstås livsviktiga för en resenär med synnedsättning, men kan säkert rädda livhanken även på en fullt seende men mentalt frånvarande mobilzombie.
För seende resenärer finns på vissa stationer dessutom nedsänkta lampor som börjar blinka när ett tunnelbanetåg kommer in på stationen. Att lamporna blinkar är bra eftersom vi är extra känsliga för rörelse och förändringar i vårt perifera seende!
Vill du lära dig mer? Här är Emma Newmans intressanta licensiatavhandling från 2010:
Att vara blind på passage och perrong : som en resa utan skyltar och signaler
Detta är del 1 i en serie om tillgänlig Tunnelbana.